Christina Toledano Åsbrink, Israeldebattör: "Många känner inte till historiska fakta om Israel"

Hon bor hos släktingar på Västkusten när Inblick träffar henne. Dagen bjuder på klarblå himmel och sol. Och blåst, så som det ofta är på Västkusten.

– Men det är härligt att vara här, säger hon.

Just nu är hon på föreläsningsturné i Sverige tillsammans med organisationen Med Israel för Fred, (MIFF), en politiskt och religiöst obunden organisation som bland annat faktagranskar nyheter om Israel. Under tio dagar reser hon runt i elva städer och orter söder om Uppsala, för att bland annat föreläsa för organisationer och på universitet, om de legala aspekterna som gäller Israel och om antisemitism.

– Det kan gälla de lagliga grunderna för återbildandet av staten Israel och Israels judiska historia, säger hon.

– När folk ger sig in i debatten saknar de ofta de här kunskaperna. De känner inte till historiska fakta bakom dagens situation.

Hon ska också passa på att producera små informationsfilmer tillsammans med tv-kanalen Himlen TV7, om detta och om en rad andra frågor som rör Israel och dess historia, såsom sionism, antisemitism, Oslo-avtalen, bosättningar och FN. Filmerna ska användas för att ge kunskap i frågor som gäller Israel.

Fyrtio år i Israel

Christina Toledano Åsbrink har en gedigen erfarenhet att tala utifrån. Hon har bott i Israel i närmare 40 år, förutom en tid under 1990-talet då hon bodde med sin familj i Sverige. Hon blev kvar 1982, efter att hon förälskat sig i volontärledaren på Kibbutz Massada, där hon var volontär.

– Det var hans mörka lockar, säger hon och skrattar.

I början var det svårt att vara svensk i Israel, mest för att det var så ovant.

– Jag tror att jag gnällde ganska mycket i början, säger hon och skrattar. Jag saknade sådant som inte fanns i Israel just då, kaviar till exempel. Det är ju sådant man kan köpa på Ikea nuförtiden.

Med tiden kände hon sig mer och mer hemma. Och hon har alltid blivit vänligt bemött i Israel som svensk säger hon.

– Ja absolut, de flesta tänker på Abba, Ikea och Raoul Wallenberg. De minns alla svenskar som var volontärer på kibbutzerna, och de känner till det svenska välfärdssystemet. Sverige har ju länge varit en jättemodell för andra länder.

Under sin första tid jobbade hon i jordbruket på kibbutzen, i banan- och dadelodlingarna, med mjölkkor, och allt annat som man gör på en kibbutz, men utbildade sig sedan till licensierad guide. Sedan 2013 har hon gjort en mängd rundresor där hon guidat både svenskar, amerikaner och australiensare i landet. Ofta blir det en guidad tur på mellan åtta och tolv dagar. Innan dess föreläste hon i många år i engelska, och har under åren också samlat på sig en rad universitetsstudier i bland annat språk, arkeologi och religion.

– Det bästa med att vara guide är att det är så otroligt dynamiskt, säger hon. Samtidigt är det en sådan otrolig chans att visa upp Israel, både dess historia och dagens verklighet, säger hon.

Felaktig information

Sedan 2011 har hon också gjort sig känd som debattör i den offentliga debatten om Israel.

Det började med ett radioinslag på Sveriges Radio, strax innan kriget i Syrien. En morgon när hon vaknade i sitt hem vid Golanhöjderna i Israel fick hon höra ett inslag på P1 om en situation vid Syriens gräns som fick henne att bli rosenrasande. Ett hundratal syrier hade rivit ner gränsstängslet och tagit sig in i Israel.

– Bakgrunden till händelsen var troligen att den syriske Assad ville ändra fokus från sina interna problem, från den arabiska våren och från externa hot som fanns mot landet, säger hon. Israel har ju bara ett avtal om eldupphör med Syrien, det har inte kommit till stånd ett fredsavtal, förklarar hon.

– Så en sådan handling kan ses som en slags krigsförklaring, säger hon.

På andra sidan fanns patrullerande israeliska soldater, som vaktade gränsen och som reagerade på intrånget.

– Det blev tumult, säger hon. En del som kom över på andra sidan trampade på minor och dog och andra blev skjutna. I Sveriges Radio beskrevs det som att de israeliska soldaterna legat och väntat på andra sidan och tog tillfället i akt att meja ner syriska civila vid gränsen till Israel.

– Jag blev så fruktansvärt arg när jag hörde det. Jag ringde upp Sveriges Radio direkt och bad att få prata med dem. Var får ni era nyheter ifrån, undrade jag? Kollar ni överhuvudtaget inte upp vad som har hänt? Dubbelkollar ni inte er information? Det ni säger är ju inte sant överhuvudtaget.

– Jag var rosenrasande, säger Christina Toledano Åsbrink. Till nästa nyhetssändning hade de tagit bort inslaget.

”Det är våra liv”

Men den partiskhet hon då upplevde, var orsaken till att hon började engagera sig.

– Det som är en nyhet för andra, det är våra liv, det är vad vi lever med varje dag, när vi skickar våra barn till armén, till skolan, på skol- och ungdomsresor i landet och så vidare, säger hon.

– Jag blir helt bedrövad när jag lyssnar till svenska nyheter. Det finns ett behov av fakta. Särskilt unga människor växer upp med en väldigt skev bild.

Ett sätt har att ge fakta har varit när hon arbetar som guide. Numera skriver hon också krönikor till Världen Idag, håller föredrag för Med Israel för Fred och spelar in ett radioprogram ”Israel i Fokus” med de senaste nyheterna från Israel varje vecka.

Inte rädd

För några år sedan gjorde hon sig känd genom att konfrontera nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i Almedalen. När hon försökte hindra dem från att sätta upp en banderoll framför Vänskapsförbundet Sverige-Israel, där hon föreläste, slet de henne till marken.

Det gick så fort, jag hann knappt reagera, men jag blev ledsen när jag såg det efteråt, säger hon.

Hon säger att hon inte brukar vara rädd, inte för sin egen del.

– Nej, jag är inte sådan som person. Jag kan nog till och med upplevas som lite stöddig.

– Men jag drivs av att det ska vara rättvist.

Än så länge har hon bara hunnit med ett par föreläsningar, bland annat i Hålta utanför Kungälv.